Pixbo ligger till största delen i Västergötland strax öster om Göteborg. Namnet gavs först till en herrgård vars historia går tillbaka till medeltiden. Herrgården har namngivits efter släkten Pik som äget den under mycket lång tid. Pixbo är en ljudhärmande stavning av "Piksbo", alltså släkten Piks bostad.
Passerat den 13 januari 2008
lördag 23 februari 2008
Ortnamn och struktur
Det är spännande att tolka ortnamn och få en förklaring på deras betydelse. Namnet säger något om en viss plats vid en viss tidpunkt i historien. Det säger också något om människors förhållande till den platsen vid samma tidpunkt. Därför kan ortnamn utöver själva betydelsen också säga något om människors livsvillkor vid tidpunkten för namngivningen. Ortnamnen ger kunskaper om deras försörjningsvillkor men kan också ge inblickar i deras föreställningsvärldar. Ortnamnen ger oss en uppfattning om hur människor förhöll sig till naturen, religionen och andra viktiga krafter och funktioner i livet under den period då namnet kom till.
Ortnamnen är inte slumpmässigt ditsatta, de har alltid en betydelse. Förutom att identifiera en viss plats eller lokal så signalerar de också någonting om den platsens karaktär. Ofta markerar ortnamnet en naturföreteelse på platsen, t ex en stenhäll eller en grusås. Namnet kan också ange att platsen använts på ett särskilt sätt eller att platsen har en särskild symbolisk betydelse.
Ortnamn är i många fall mycket gamla. Deras historia sträcker sig tillbaka till medeltiden eller t o m till järnåldern. Under järnåldern började bygderna hållas samman inom sockengränser. Inom en socken återfinns viktiga allmänna ortnamn bara en gång. De viktiga allmänna ortnamnen från den här tiden återkommer dock från socken till socken. De är inte unika utan upprepas från den ena bygden till den andra.
Upprepningen av ortnamn mellan gårdar respektive mellan socknar visar att namnen representerar viktiga funktioner i alla människors liv vid namngivningstillfället. Genom upprepningen får ortnamen dubbla betydelser. Dels identifierar de en enskild plats och den platsens funktion eller symboliska innehåll. Dels representerar varje enskilt ortnamn en del i ett system som är återkommande från bygd till bygd, från socken till socken. Genom att koppla samman ortnamnen i sådana system eller strukturer kan de tillsammans ge oss en bild av livsvillkoren under en viss period. Genom att systematiskt söka efter funktion och symboliskt innehåll i ortnamnen kan vi bygga upp en matris av föreställningar som genomsyrade liv och samhälle under samma period.
Att se ortnamn som system och tolka dessa system med ett strukturellt perspektiv gör att ortnamnen också blir källor till kunskap om människors föreställningsvärldar under gångna epoker. Spänningen växer.
Diskussion den 23 februari 2008
Ortnamnen är inte slumpmässigt ditsatta, de har alltid en betydelse. Förutom att identifiera en viss plats eller lokal så signalerar de också någonting om den platsens karaktär. Ofta markerar ortnamnet en naturföreteelse på platsen, t ex en stenhäll eller en grusås. Namnet kan också ange att platsen använts på ett särskilt sätt eller att platsen har en särskild symbolisk betydelse.
Ortnamn är i många fall mycket gamla. Deras historia sträcker sig tillbaka till medeltiden eller t o m till järnåldern. Under järnåldern började bygderna hållas samman inom sockengränser. Inom en socken återfinns viktiga allmänna ortnamn bara en gång. De viktiga allmänna ortnamnen från den här tiden återkommer dock från socken till socken. De är inte unika utan upprepas från den ena bygden till den andra.
Upprepningen av ortnamn mellan gårdar respektive mellan socknar visar att namnen representerar viktiga funktioner i alla människors liv vid namngivningstillfället. Genom upprepningen får ortnamen dubbla betydelser. Dels identifierar de en enskild plats och den platsens funktion eller symboliska innehåll. Dels representerar varje enskilt ortnamn en del i ett system som är återkommande från bygd till bygd, från socken till socken. Genom att koppla samman ortnamnen i sådana system eller strukturer kan de tillsammans ge oss en bild av livsvillkoren under en viss period. Genom att systematiskt söka efter funktion och symboliskt innehåll i ortnamnen kan vi bygga upp en matris av föreställningar som genomsyrade liv och samhälle under samma period.
Att se ortnamn som system och tolka dessa system med ett strukturellt perspektiv gör att ortnamnen också blir källor till kunskap om människors föreställningsvärldar under gångna epoker. Spänningen växer.
Diskussion den 23 februari 2008
Vara
Vara ligger mitt i slättlandskapet i Västergötland. Orten omnämns första gången 1540, då som "Wara". Namnet kommer troligen från det fornsvenska ordet "vara" som betyder höjd eller högt markområde, grusmark. Vid Vara finns en höjdsträckning som är uppbyggd av grus och sand.
Besökt vid flera tillfällen exvis den 13 januari 2008
Besökt vid flera tillfällen exvis den 13 januari 2008
Trökörna
Trökörna ligger i Västergötland, strax söder om Grästorp. På platsen finns en kyrka och en herrgårdsbyggnad som båda bär namnet Trökörna. Namnet finns omnämnt redan på 1330-talet, då som "Thraekyrne" där "Thrae-" är fornsvenska för räkneordet tre. "-kyrne" betyder korn eller sädeslag. Det är därför troligt att namnet betyder platsen med de tre sädeslagen eller åkern med de tre sädeslagen.
Passerat den 13 januari 2008
Passerat den 13 januari 2008
fredag 1 februari 2008
Väne-Åsaka
Väne-Åsaka är ett av flera namn med som är sammansatta med Åsaka. Andra exempel är Barne-Åsaka och Vartofta-Åsaka. Platserna skiljs åt genom första delen av namnet som är härads- eller sockennamnet. "Åsaka" är sammansatt med "ås" och "haka/hake" och det syftar på någon framskjutande del av en ås.
Passerat den 13 januari 2008
Passerat den 13 januari 2008
Bitterna
Bitterna återfinns första gången i skrift 1384, då som "Bitaerna sokn". Det kan vara sammansatt av "Bit" betesmark och en böjning av "arin/aerin som betyder härd eller eldstad. I så fall i betydelsen upphöjning. Namnet kan betyda betsmark som ligger på en upphöjning.
Passerat den 13 januari 2008
Passerat den 13 januari 2008
Eggvena
Eggvena ligger strax nordost om Vårgårda i Västergötland. Efterleden "-vena" kommer från "vin" som betyder betesmark eller äng. Troligen syftar förleden "Egg-" på en höjdrygg eller kant i terrängen.
Passerat den 13 januari 2008
Passerat den 13 januari 2008
Horla
Horla ligger nordost om Alingsås. Det återfinns första gången 1427 och har då samma stavning som idag. Namnet är svårtytt. Det kan innehålla ordet "horn" i betydelsen hörn eller utsprång.I så fall syftar det på någon terrängformation på platsen.
Passerat den 13 januari 2008
Passerat den 13 januari 2008
måndag 14 januari 2008
Landvetter
Landvetter ligger i Härryda kommun ca 2 mil öster om Göteborg. det är också namnet på Göteborgs flygplats. Landvetter återfinns första gången 1540, då skrevs det "Landwittarid" dvs med efterleden "-rid " som betyder röjning, skogsröjning. Efterleden har senare förkortats och idag återstår endast ett "r" i slutet på namnet. Förleden kan innehålla ett sammansatt av ord "landviti", dvs "land" som betyder just land och "viti" som betyder vårdkase.
Passerat den 12 januari 2008
Passerat den 12 januari 2008
Partille
Partille är Göteborgs östra grannkommun. Namnet återfinns första gången 1362, då skrivet som "Parthellae". Betydelsen av förleden "Part-" är oklar men kan komma från latinets "part" som betyder del. Efterlden -"hellae" syftar på sten- eller berghäll. En obestyrkt tolkning skulle kunna vara "porten mellan hällarna". Vägen mot havet löper mellan bergen vid Partille.
Besökt bl a den 13 januari 2008.
Besökt bl a den 13 januari 2008.
torsdag 10 januari 2008
Öxared
Öxared ligger i norra Halland. Namnet förekom första gången 1529, då som "Yxerydh". 1592 skrivs det "Oxerödt" Förleden "Öxa-" är en äldre form för djurnamnet oxe. Efterleden "-red" betyder röjning i skog.
Undersökt 10 januari 2008
Undersökt 10 januari 2008
tisdag 1 januari 2008
Skene
Skene ligger i södra Västergötland mellan Borås och Varberg. Namnet förekom första gången 1494, då som "Skaedhene". Namnets betydelse är oklar men efterlden -"ne" är en utveckling av efterleden "-vin" som betyder betesmark/äng. Förleden "Sken-" är svårtolkad men ett tolkningsförslag är att förleden går tillbaka på ett "skadh" som möjligen kan betyda vattendrag. Orten ligger vid ett vattendrag.
Passerat den 30 december 2007.
Passerat den 30 december 2007.
Veddige
Veddige ligger i Halland nordost om Varberg. Namnet återfinns första gången 1378, då som "Wyghöhae". Namnet är svårtolkat men i förleden "Wyg-" kan ingå ordet "vig" som i envig/strid. Efterleden "-höhae" återfinns ordet hög. Med den tolkningen skulle namnet betyda "stridshögen". I dagens namn återgår förleden "Vedd-" på "Widh" som betyder ved eller skog och motsvarar ved eller skog i dagens danska och svenska.
Passerat den 30 december 2007.
Passerat den 30 december 2007.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)