Pixbo ligger till största delen i Västergötland strax öster om Göteborg. Namnet gavs först till en herrgård vars historia går tillbaka till medeltiden. Herrgården har namngivits efter släkten Pik som äget den under mycket lång tid. Pixbo är en ljudhärmande stavning av "Piksbo", alltså släkten Piks bostad.
Passerat den 13 januari 2008
lördag 23 februari 2008
Ortnamn och struktur
Det är spännande att tolka ortnamn och få en förklaring på deras betydelse. Namnet säger något om en viss plats vid en viss tidpunkt i historien. Det säger också något om människors förhållande till den platsen vid samma tidpunkt. Därför kan ortnamn utöver själva betydelsen också säga något om människors livsvillkor vid tidpunkten för namngivningen. Ortnamnen ger kunskaper om deras försörjningsvillkor men kan också ge inblickar i deras föreställningsvärldar. Ortnamnen ger oss en uppfattning om hur människor förhöll sig till naturen, religionen och andra viktiga krafter och funktioner i livet under den period då namnet kom till.
Ortnamnen är inte slumpmässigt ditsatta, de har alltid en betydelse. Förutom att identifiera en viss plats eller lokal så signalerar de också någonting om den platsens karaktär. Ofta markerar ortnamnet en naturföreteelse på platsen, t ex en stenhäll eller en grusås. Namnet kan också ange att platsen använts på ett särskilt sätt eller att platsen har en särskild symbolisk betydelse.
Ortnamn är i många fall mycket gamla. Deras historia sträcker sig tillbaka till medeltiden eller t o m till järnåldern. Under järnåldern började bygderna hållas samman inom sockengränser. Inom en socken återfinns viktiga allmänna ortnamn bara en gång. De viktiga allmänna ortnamnen från den här tiden återkommer dock från socken till socken. De är inte unika utan upprepas från den ena bygden till den andra.
Upprepningen av ortnamn mellan gårdar respektive mellan socknar visar att namnen representerar viktiga funktioner i alla människors liv vid namngivningstillfället. Genom upprepningen får ortnamen dubbla betydelser. Dels identifierar de en enskild plats och den platsens funktion eller symboliska innehåll. Dels representerar varje enskilt ortnamn en del i ett system som är återkommande från bygd till bygd, från socken till socken. Genom att koppla samman ortnamnen i sådana system eller strukturer kan de tillsammans ge oss en bild av livsvillkoren under en viss period. Genom att systematiskt söka efter funktion och symboliskt innehåll i ortnamnen kan vi bygga upp en matris av föreställningar som genomsyrade liv och samhälle under samma period.
Att se ortnamn som system och tolka dessa system med ett strukturellt perspektiv gör att ortnamnen också blir källor till kunskap om människors föreställningsvärldar under gångna epoker. Spänningen växer.
Diskussion den 23 februari 2008
Ortnamnen är inte slumpmässigt ditsatta, de har alltid en betydelse. Förutom att identifiera en viss plats eller lokal så signalerar de också någonting om den platsens karaktär. Ofta markerar ortnamnet en naturföreteelse på platsen, t ex en stenhäll eller en grusås. Namnet kan också ange att platsen använts på ett särskilt sätt eller att platsen har en särskild symbolisk betydelse.
Ortnamn är i många fall mycket gamla. Deras historia sträcker sig tillbaka till medeltiden eller t o m till järnåldern. Under järnåldern började bygderna hållas samman inom sockengränser. Inom en socken återfinns viktiga allmänna ortnamn bara en gång. De viktiga allmänna ortnamnen från den här tiden återkommer dock från socken till socken. De är inte unika utan upprepas från den ena bygden till den andra.
Upprepningen av ortnamn mellan gårdar respektive mellan socknar visar att namnen representerar viktiga funktioner i alla människors liv vid namngivningstillfället. Genom upprepningen får ortnamen dubbla betydelser. Dels identifierar de en enskild plats och den platsens funktion eller symboliska innehåll. Dels representerar varje enskilt ortnamn en del i ett system som är återkommande från bygd till bygd, från socken till socken. Genom att koppla samman ortnamnen i sådana system eller strukturer kan de tillsammans ge oss en bild av livsvillkoren under en viss period. Genom att systematiskt söka efter funktion och symboliskt innehåll i ortnamnen kan vi bygga upp en matris av föreställningar som genomsyrade liv och samhälle under samma period.
Att se ortnamn som system och tolka dessa system med ett strukturellt perspektiv gör att ortnamnen också blir källor till kunskap om människors föreställningsvärldar under gångna epoker. Spänningen växer.
Diskussion den 23 februari 2008
Vara
Vara ligger mitt i slättlandskapet i Västergötland. Orten omnämns första gången 1540, då som "Wara". Namnet kommer troligen från det fornsvenska ordet "vara" som betyder höjd eller högt markområde, grusmark. Vid Vara finns en höjdsträckning som är uppbyggd av grus och sand.
Besökt vid flera tillfällen exvis den 13 januari 2008
Besökt vid flera tillfällen exvis den 13 januari 2008
Trökörna
Trökörna ligger i Västergötland, strax söder om Grästorp. På platsen finns en kyrka och en herrgårdsbyggnad som båda bär namnet Trökörna. Namnet finns omnämnt redan på 1330-talet, då som "Thraekyrne" där "Thrae-" är fornsvenska för räkneordet tre. "-kyrne" betyder korn eller sädeslag. Det är därför troligt att namnet betyder platsen med de tre sädeslagen eller åkern med de tre sädeslagen.
Passerat den 13 januari 2008
Passerat den 13 januari 2008
fredag 1 februari 2008
Väne-Åsaka
Väne-Åsaka är ett av flera namn med som är sammansatta med Åsaka. Andra exempel är Barne-Åsaka och Vartofta-Åsaka. Platserna skiljs åt genom första delen av namnet som är härads- eller sockennamnet. "Åsaka" är sammansatt med "ås" och "haka/hake" och det syftar på någon framskjutande del av en ås.
Passerat den 13 januari 2008
Passerat den 13 januari 2008
Bitterna
Bitterna återfinns första gången i skrift 1384, då som "Bitaerna sokn". Det kan vara sammansatt av "Bit" betesmark och en böjning av "arin/aerin som betyder härd eller eldstad. I så fall i betydelsen upphöjning. Namnet kan betyda betsmark som ligger på en upphöjning.
Passerat den 13 januari 2008
Passerat den 13 januari 2008
Eggvena
Eggvena ligger strax nordost om Vårgårda i Västergötland. Efterleden "-vena" kommer från "vin" som betyder betesmark eller äng. Troligen syftar förleden "Egg-" på en höjdrygg eller kant i terrängen.
Passerat den 13 januari 2008
Passerat den 13 januari 2008
Horla
Horla ligger nordost om Alingsås. Det återfinns första gången 1427 och har då samma stavning som idag. Namnet är svårtytt. Det kan innehålla ordet "horn" i betydelsen hörn eller utsprång.I så fall syftar det på någon terrängformation på platsen.
Passerat den 13 januari 2008
Passerat den 13 januari 2008
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
